Publikundersökningar har under 2000-talet kommit att bli ett nästintill oumbärlig verktyg i många tidningars redaktionella utvecklingsarbete. Med undersökningsresultat som grund, anpassas mediernas innehåll successivt efter publikens behov och efterfrågan. Men hur har intresset för publikundersökningar sett ut tidigare i mediehistorien? Och i vilken utsträckning har publikstudier legat till grund för förändringar av det redaktionella innehållet?
Med publiken i blickfånget studerar morgontidningars arbete med publikundersökningar och publikanpassning under perioden 1930-1980-talet. Genom innehållsanalyser och arkivstudier beskrivs hur redaktionernas fokus på dessa frågor successivt har vuxit fram och etablerats som norm i branschen. I syfte att förstå varför intresset blommade upp vid specifika tidpunkter, görs kopplingar till såväl samhällskontext som branschkultur.
Med publiken i blickfånget studerar morgontidningars arbete med publikundersökningar och publikanpassning under perioden 1930-1980-talet. Genom innehållsanalyser och arkivstudier beskrivs hur redaktionernas fokus på dessa frågor successivt har vuxit fram och etablerats som norm i branschen. I syfte att förstå varför intresset blommade upp vid specifika tidpunkter, görs kopplingar till såväl samhällskontext som branschkultur.
Format | E-bog pdf |
Sidetal | 102 sider |
Sprog | Svensk |
Kategorier | E-bog |
Forfatter | Ulrika Andersson |
ISBN | 9789163730085 |
Udgivet | 9.4.2013 |
Forlægger | Vulkan Bokförlag |
Publikundersökningar har under 2000-talet kommit att bli ett nästintill oumbärlig verktyg i många tidningars redaktionella utvecklingsarbete. Med undersökningsresultat som grund, anpassas mediernas innehåll successivt efter publikens behov och efterfrågan. Men hur har intresset för publikundersökningar sett ut tidigare i mediehistorien? Och i vilken utsträckning har publikstudier legat till grund för förändringar av det redaktionella innehållet? Med publiken i blickfånget studerar morgontidningars arbete med publikundersökningar och publikanpassning under perioden 1930-1980-talet. Genom innehållsanalyser och arkivstudier beskrivs hur redaktionernas fokus på dessa frågor successivt har vuxit fram och etablerats som norm i branschen. I syfte att förstå varför intresset blommade upp vid specifika tidpunkter, görs kopplingar till såväl samhällskontext som branschkultur.
Del